Dans

Dans, älskade dans

Jag har fått berättat för mig att redan under den tiden i mitt födelseland, Sierra Leone, var sång, musik och dans en självklar del av vardagen. Något jag själv fick bevittna under min återresa dit.

Under min uppväxt blev jag bra på att anamma olika kulturella uttryck. Allt från dansbandsmusik och bugg, som min mormor var ett stort fan av. Hos mormor fick man allt vara redo för en svängom i vardagsrummet, när man minst anade. Alltid med glädje och stor entusiasm.

***

Magdans, det arabiska språket, mat och kultur, lärde jag mig också tidigt genom nära och kära till min mor. Jag bär på många härliga minnen av att jag som barn stod och dansade magdans, i mitten av “cirkeln”, med mitt höftskynke hårt knutet vid midjan. Graciösa handrörelser och rytmiska axelrörelser. På den tiden då jag gick runt med min freestyle och spelade kassettband med arabisk musik och dansade runt hemma. Jisses vad höfterna gick.

***

Eritreansk dans, musik, mat och kultur, kom jag i kontakt med under högstadietiden, via dåvarande klasskompisar. Min fascination för hur man med förhållandevis “mindre rörelser” kunde uttrycka så mycket, var något beundransvärt, tyckte jag. De vackra ljusa kläderna och sjalarna, som svängde i takt med musiken och rörelserna. Mina eritreanska vänner förvånades ofta över hur det kom sig att jag kunde behärska ”deras” dans och rytmik så som jag kunde då. Jag förstod det nog inte riktigt själv faktiskt. Men roligt hade vi. Det var väldigt ofta musik och dans på gång, i någon form, hemma hos dem. Jag fann mig fint i den gemenskapen och kom också att förälska mig i den eritreanska maten som alltid erbjöds till alla som kom på besök.

***

Dansen blev en trogen följeslagare. En vän som alltid fanns där. Ett sätt att ventilera livets dalar och toppar. Jag blev kär i det universella språket som dansen bjöd in till. Oavsett om man förstod varandra verbalt eller inte så gick det alltid att kommunicera genom musik, rörelse och kroppsspråk. Allra främst genom känslan som delades genom dansen och musiken. Ord kändes ibland överflödiga. 

Dans, älskade dans

Dansen har lärt mig otroligt mycket om mig själv och min kropp. Om andning, uttryck, känsla och om närvaro. Om vad jag kan förmedla, signalera och berätta med min kropp. Om hur jag behövt lära mig att bli vän med och acceptera min kropp och alltid komma tillbaka till den, efter livets ”utsvävningar”. Jag fortsätter att ständigt lära mig att lyssna till vad min kropp förmedlar till mig. Vad den behöver och önskar av mig för att vilja samarbeta över huvud taget. Vad som sker med den när jag inte samarbetar med den. Hur den är under ständig förändring, i samklang med åldrande. En föränderlig kropp. Till och med hur den förändras och anpassar sig efter årstiderna. Min kropp har alltid funnits där för mig, oavsett hur jag behandlat den. Jag har idag erkänt den som mitt ”tempel” och jag hedrar den genom dans, rörelse, vila, lust, god mat och vad helst den mår gott av. Idag har vi en sund och fin relation. Jag och min kropp!

***

Redan som 16-åring började jag undervisa kvällskurser i dans, genom olika studieförbund. På den vägen fortsatte jag att utveckla min passion och intresse för dans. Utbildade mig inom olika pedagogiska metoder för att arbeta med dansen, både med barn och vuxna. Människor med olika funktionsvariationer och olika livsöden. Oj, vilka möten dansen tagit med mig på.

Min dansresa och mina utbildningar har bland annat skolat mig inom klassisk balett, jazzdans, modern dans/nutida dans, streetdance, improvisation och komposition. Även om min dansresa valde en annan väg, än mot “de stora dansscenerna”, ledde den mig definitivt in mot stora dans -och livsupplevelser. Tack!

***

RECENTIONER FRÅN DELTAGARE

”Jag har aldrig känt min kropp på det här sättet som jag gör nu. Jag har en helt ny kontakt med -och kännedom om min kropp efter detta. Helt otroligt”.

***

”Trodde aldrig att jag skulle våga släppa efter på det sätt som jag kunnat göra här. Att våga lita på att jag kan få känna mig hållen av någon annan. Att våga släppa kontrollen och låta någon annan få hålla mig, har varit skitläskigt, men så befriande. Så skönt!”.

***

”Vilken otrolig ledare du är Christina. Ditt sätt att kunna vara lekfull, tydlig, stark och trygg i dig själv, på en och samma gång. Det är inte många som bemästrar den konsten. Wow alltså!”.

***

”Jag älskar övningarna som vi gjort. Hur du fått oss att bygga tillit och trygghet till varandra, oss själva och i gruppen. Ditt sätt att leda är så jävla klockrent Christina”.

***

”Så skönt att få kliva ur sina vardagliga roller och bara få vara människa för en stund. Utan förväntningar på att man ska vara på ett visst sätt. En pause i vardagen att få mötas utan våra vanliga kostymer på. Få möta varandra på detta sättet. Så tacksam för det”.

***

”Detta borde du ju göra ute på arbetsplatser Christina. Det är ju teambuildning i allra högsta grad. Alla slags grupper borde få testa på detta och uppleva ditt sätt att leda”.

***

”Jag är så tacksam för detta. Svårt att processa allt. Ditt ledarskap och din förmåga att förmedla på ett sätt som är tydligt och tryggt. Jag har känt mig så otroligt trygg med dig i ditt ledarskap. Du talar liksom samma språk som oss. Jag fattar. Wow Christina. Tack så otroligt mycket”.

***

”Christina du är en sån stjärna! Tack för allt du gör, sprider och delar med dig av”

***